Fördjupning

Innehåll
 

• Historia
   

• Geografi och natur
   

• Statsskick, politik & makt
   

• Ekonomi, industri & infrastruktur
   

• Demografi, folkgrupper & bosättningar
   

• Kultur, folktro & religion

Historia

​

Stamtiden

(>10F.A )

​

Smårikestiden

(11F.A-303E.A)

​

Jarlresnadstiden

(304-649E.A)

​

Storstatsreformen

(650-712E.A )

Asgrals bälte ansluter sig till förbundet och ställer sin imponerande flotta till förgogande. 

Landområden längs hissnafjorden blir mériska

​

Förbundetstid

(713E.A-nu)

​

​

Geografi och natur

​

Översikt

xxx haven, ögrupperna etc

Landmärken

xxx Gjutenheims klippor 

​

Klimat

xxx

​

Vegetation 

xxx

​

Fauna

xxx

​

​

​

Statsskick, politik & makt

​

Damméros statsskick

Damméro är i praktiken en förbundsstat utan centralstyre. Detta eftersom statsförfattningen föreskriver att vid val av en drottning eller konung krävs en enhällig röst från samtliga av nationens tre jarlar och de fyra Sältekronorna - något som inte hänt sedan lagen trädde i kraft då dess instiftare, Taspian af Hjarta berövades möjligheten att leda nationen som konung utav sältekronan av Vikbrar. Sedan dess har ingen som fört fram frågan till röstning varit närmare än Taspian och Damméro ses därför inte som en monarki utan istället som en förbundsstat.

Det innebär att landets tre största regioner, jarldömmerna Norra Damméro, Mellersta Damméro och Södra Damméro i mångt och mycket fungerar som tre separata statsmakter. Därtill äger några av nationens öriken självstyresrätt. 

​

Damméro är ett lapptäcke utav gamla småmonarksriken vilka kommit samman för att bilda en gemensam nation. Dessa småmonarkier är numera Lagsagor, avgränsade områden vilka tillhör något av de tre jarldömmerna men ändock har ett visst mått att självständighet. Undantaget är öarna i Asgrals bälte, vilka utgör tre lagsagor som tilldelats rätten till självstyre och inte behöver svara mot någon av nationens tre Jarlar. Uppdelningen av Damméros tjugoåtta lagsagor ser ut som följande:

​

Norra Damméro:

Består utav fyra lagsagor och styrs ifrån jarlsätet Hjartryk invid Hissnafjorden.

• Svalner

• Villolag

• Keelony

• Kargaro

​

Mellersta Damméro:

Består utav ​tretton lagsagor och styrs ifrån jarlsätet Tungelskiin på innanhavet Augas östkust.

• Svovlag

• Selkust

• Södra Myrheid

• Norra Myrheid

• Vale

• Trönna

• Trench

• Fymmel

• Löstrikland

• Orvil

• Dvane

• Furembria

• Middelrik

​

Södra Damméro

Består utav åtta lagsagor

• Dryftheidmér

• Stromland

• Trift

• Norfmark

• Jörmsland

• Gydamarken

• Ringamark

• Rimhjem öarna

​

De fristående örikena:

Det finns tre stycken lagsagor i Asgralsbälte, dessa praktiserar självstyre och styrs utav ämbetet "sältekrona". 

• Beitunn

• Jarlith Stev

• Vikbrar
   

Fribrytare:

Askhem: En utav Norra Damméros lagsagor, vilken efter förlusten av Hissnafjorden 1398 kom att förvaltas av Södra Damméro annekterades 1399 utav en flotta med lôriska pirater från faktionen "Sjöormen". Jarlen i Tungelskiin valde att offentligt erkänna Askhems suveränitet och sedemera erbjöds  flottans ledare, amiral Shahab Fhálmir den legetima rätten som Sältekrona i Damméro. ​

​

Politik

Ett relativt mångtaligt, spretigt och svagt aristokratiskt stånd har gjort klyftan mellan borgare och aristokrater suddig i Damméro och alla som har medel nog att röra sig i maktens korridorer kan därför göra det - en människas börd är ett föga lågt hinder om man är rik nog. Det finns hurusom en väldigt stor underklass av fiskare och småbönder vars röster aldrig når fram till jarlens öron och vars liv sällan beaktas, förutom om skatter uteblir.

​

Nationens politiska debatt handlar därför allt som oftast om bruksrätter av resurser, avtal kring handel och statens inflytande över kommersiella verksamheter i form av skatter och burskapsrätter. Den mériska folkandan har alltid varit mer av brukare än erövrare och därmed är krigiska och expansion sökande jarlar fåräknade i nationens historia. 

​

Relationen mellan de olika landsagorna är på många håll ännu kantrad av bitterhet och illa dolt fiendeskap sedan smårikestiden och inte allt för sällan måste tvister om fiskevatten, landområden och resurser fastställas på jarldömmesnivå för att undvika blodspillan. 

​

​

Rättsväsen 

xxx

​

Försvar

xxx

Asgralska pluggar

​

Att nationen sällan varit inriktad på krig eller erövring gör inte Damméro tandlös. Det mériska folket är av tufft virke den militära kompetensen är inte att ringakta. Under smårikestiden var fejderna och kringen många och i vissa delar av nationen, speciellt Asgrals bälte, lever hårdheten och beredskapen ännu kvar.

Damméros relation till omvärlden

Damméro ses ibland på med roat förakt bland zorostrier och draker. Mérernas närhet till naturen och relativt låga urbanisering ses ibland som ett tecken på en oraffinerad civilisation där man i vissa kretsar hänvisar till Damméro som 'Trenne hinside'.  ​

​

Lorernas relation till sin karga motpol i öst är hurusom ofta kantad av nyfikenhet och ömsesidig beundran. Där de mériska folket ofta lyssnar till historier från Hinsid-lôr med en dröm om ett liv i ett paradis med lågt hängande frukt och lorerna talar om ett okuvat folk i öster.

​

På styrande nivå behandlas hurusom damméro ofta som en sovande björn. Landen i öst är vidträckta och på många håll svårbebodda, viket gör att varken Mandrak eller Zorostria har velat söka en öppen konflikt. Damméro anses därför av många leva i ignorans om sin egen makt i världsutrymmet medan andra menar att jarlarna i generationer har kultierat just det här världsläget för att man ska kunna leva ostört och fortsätta bruka de vidsträkta land man redan besitter ostört.

​

Ekonomi, industri & infrastruktur

​

Damméros statsskick

xxx

​

Politik

xxx

​

Rättsväsen 

xxx

​

Försvar

xxx

Damméros relation till omvärlden

xxx

​

​