Damméro

En jordbruks- och fiskenation med få skrupler och många avskärmade småbyar. Folket, som kallar sig mérer, köper, säljer och ger sig i kast med det mesta. Att skapa sig en förmögenhet är ett överordnat mål och alla sätt att nå framgång hålls i aktning – så länge de inte faller inom räckvidd för lagens långa arm, ty då står ett fullständigt  fördömande att vänta.

 

Lojalitet är oftast underordnat självförverkligandet så förvänta dig inget stöd om du rör dig i grumliga vatten, inte ens från dina allra närmaste. Även om nationen främst består av en tät barrskog som täcker kustlinjen och småberg, vet de som rest i landet att skogen luckras upp utav många gölar, träsklandskap och på vissa håll, vidsträckt tundra. Landets främsta bebyggelse är i form av små timmerhusbyar, men det finns tre större bosättningar – Baal, Hjartryk och Tungelskinn – varifrån nationen tre jarldömmen styrs. 

 

Klimatet i Damméro är i stort fuktigt och rått, ofta med dimma och dis över markerna - karga vintrar och milda sommrar. Damméro besitter sedan slaget vid Stora Vältan landområden över Hisnafjorden som skärmar av Zorostria från att nå en landremsa mot havet. Sedan sommaren 1398 har hurusom hissnafjorderns fulla längd beslagtagits utav Zorostria, med understöd utav det mériska handelshuset Fridwalls.

Fördjupning

Innehåll
 

  • Historia
     

  • Geografi och natur
     

  • Statsskick, politik & makt
     

  • Ekonomi, industri & infrastruktur
     

  • Demografi, folkgrupper & bosättningar
     

  • Kultur, folktro & religion

Historia

Stamtiden

(>10F.A )

Smårikestiden

(9F.A-303E.A)

Jarlresnadstiden

(304-649E.A)

Storstatsreformen

(650-712E.A )

Asgrals bälte ansluter sig till förbundet och ställer sin imponerande flotta till förfogande. 

Landområden längs Hissnafjorden blir mériska.

Förbundetstid

(713E.A-nu)

Geografi och natur

Översikt

xxx haven, ögrupperna etc

 
Landmärken

xxx Gjutenheims klippor 

Klimat

xxx

Vegetation 

xxx

Fauna

Bytesdjur

Utmed i princip hela de centrala skogsmarkspartierna, i norr ända ut till kusten, vandrar hjordar utav visenter, hjortar, vildsvin och rådjur. Runt innanhavet Auga och i områdena sydväst därifrån ända in i Hinside-Fall förekommer flockar utav vilda skogshästar (Kraftiga, breda hovar för att klara sanka områden).

Rovdjur

Varg, björn, Lo, räv,  järv, skogslejon

 

 

Statsskick, politik & makt

Damméros statsskick

Damméro är i praktiken en förbundsstat utan centralstyre. Detta eftersom statsförfattningen föreskriver att vid val av en drottning eller konung krävs en enhällig röst från samtliga av nationens jarlar och Sältekronor - något som aldrig hänt sedan lagen trädde i kraft . Närmast var dess instiftare, Taspian af Hjarta som berövades möjligheten att leda nationen som konung utav sältekronan av Vikbrars enskilda röst. Sedan dess har ingen som fört fram frågan till röstning varit närmare än Taspian och Damméro ses därför inte i daglig tal som en monarki utan istället som en förbundsstat.

 

Det innebär att landets tre största regioner, jarldömena Norra Damméro, Mellersta Damméro och Södra Damméro i mångt och mycket fungerar som tre separata statsmakter. Därtill äger några av nationens öriken självstyresrätt. 

Damméro är ett lapptäcke utav gamla småmonarksriken vilka kommit samman för att bilda en gemensam nation. Dessa småmonarkier är numera lagsagor, avgränsade områden vilka tillhör något av de tre jarldömena men ändock har ett visst mått att självständighet. Undantaget är öarna i Asgrals bälte, vilka utgör tre lagsagor som tilldelats rätten till självstyre och inte behöver svara mot någon av nationens tre jarlar. Uppdelningen av Damméros tjugoåtta lagsagor ser ut som följande:

Norra Damméro:

Består utav fyra lagsagor och styrs ifrån jarlsätet Hjartryk invid Hissnafjorden.

  • Svalner

  • Villolag

  • Keelony

  • Kargaro

Mellersta Damméro:

Består utav ​tretton lagsagor och styrs ifrån jarlsätet Tungelskiin på innanhavet Augas östkust.

  • Svovlag

  • Selkust

  • Södra Myrheid

  • Norra Myrheid

  • Vale

  • Trönna

  • Trench

  • Fymmel

  • Löstrikland

  • Orvil

  • Dvane

  • Furembria

  • Middelrik

Södra Damméro

Består utav åtta lagsagor

  • Dryftheidmér

  • Stromland

  • Trift

  • Norfmark

  • Jörmsland

  • Gydamarken

  • Ringamark

  • Rimhjem öarna

De fristående örikena:

Det finns tre stycken lagsagor i Asgralsbälte, dessa praktiserar självstyre och styrs utav ämbetet "sältekrona". 

  • Beitunn

  • Jarlith Stev

  • Vikbrar
     

Fribrytare:

Askhem: En utav Norra Damméros lagsagor, vilken efter förlusten av Hissnafjorden 1398 kom att förvaltas av Södra Damméro annekterades 1399 utav en flotta med lôriska pirater från faktionen "Sjöormen". Jarlen i Tungelskiin valde att offentligt erkänna Askhems suveränitet och sedemera erbjöds flottans ledare, amiral Shahab Fhálmir den legitima rätten som Sältekrona i Damméro. 

Maktinstitutioner
Centralstyret - Monarkshov
Statsförfattningen klargör att när väl en drottning eller konung väljs till ämbete så ska dennes jarldöme (eller sältekröndom) upphöjas över de övriga instanserna. Monarkshovet tillskrivs då rättigheter så som att beskatta övriga instanser, stifta rikeslagar, instifta en centralstyrd militär etc. Monarkshovet leds utav monarken med titeln drottning eller kung och är ärftlig i direkta led. Det innebär att om väl en monark väljs så blir dennes ätt till kronätt och sålänge som en direkt arvinge (det vill säga ett barn till tidigare regent) existerar så förblir kronan i händerna på sagd ätt. Om Kronätten dör ut (det vill säga en regent dör utan att ha en direkt arvinge) faller det åter på trondagen att välja en ny regent. 
Parlament - Trondagen  
Trondagen är en riksomspännande representativ församling vilken i statsförfattningen bär viss beslutanderätt emot monarken men vars främsta uppgift är att agera språkrör för nationens folk gentemot sin ledare. I centralstyrets okrönta tillstånd håller hurusom trondagens första kammare rätten att ändra och stifta rikslagar om än inte rätten att ändra i statsförfattningen. 
Trondagarna sammankallas irreguljärt men i statsförfattningen föreskrivs att minst två trondagar måste hållas under ett spann av 10 år.  Trondagen sammanträder i tre representantskap, så kallade kammare:
Första kammaren
I den första kammaren sitter landets jarlar och sältekronor. Statsförordningen föreskriver att i omröstningar i första kammaren äger en jarl tre röster emedan en Sältekrona enbart äger en. Det är första kammaren som håller den lagstiftande rätten i monarkens frånvaro.

 
Andra kammaren
I den andra kammaren sammanträder landshövdingar med 3 röster vardera och borgmästare från bosättningar med egen jurisdiktion med 1 röst var.  Beslut som tas i andra kammaren kan bara stoppas i första kammaren med en kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna) eller inte alls om det är ett beslut som röstats igenom utav en kvalificerad majoritet i andra kammaren.
Tredje kammaren
I den tredje kammaren möts representanter från övrig adel och borgare. Röstlängden fastställs baserat på ämbeten eller den företrädda organisationens storlek. Beslut som tas i tredje kammaren kan bara stoppas i första kammaren av en kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna) eller inte alls om det är ett beslut som röstats igenom utav en kvalificerad majoritet i första kammaren.
Regionsstyre - Jarldöme / Sältedöme
Jarldöme
Jarldömet utgörs utav en sammansvärjning av lagsagor och regeras utav en jarl. Jarlen styr sin region närmast enväldigt i avsaknad av monark men ändock underställd rikslagen vilken ändras och upprätthålls utav trondagen. Jarlen äger rätt att instifta och uppbåda härstyrkor samt försvara nationen mot såväl utomstående som inneboende hot. Jarltiteln är ärftlig och ges normalt till den tidigare jarlens förstfödda barn vid dennes död. Om inget barn skulle finnas lämnas titeln till den närmaste levande släktingen på arvssidan (det vill säga en infödd släkting, ej ingift).
Sältedöme
Sältedömet utgörs utav en lagsaga fristående från regionsstyret. Sältedömets ledare bär titeln "Sältekrona", en titel härrörande från de gamla plundrarsamhällena på öarna i Asgrals bälte. Sältekronan agerar således med samma auktoritet som en jarl i sin egna lagsaga. De mindre resurserna gör hurusom Sältekronerna betydligt mindre inflytelserika utom sina egna gränser och deras försvagade rösträtt i trondagen placerar dem ändock lägre än jarlarna i hierarkin även om de kanske inte gärna ser så på saken själva.   
Lokaltstyre - Lagsagor/Magistrat
Lagsagor
De landområden som före jarlresnadstiden utgjorde småmonarksriken lever kvar som Lagsagor. Dessa landområden sköts utav en länshövding men är direkt underställd jarlen i den region som lagsagan ingår i. Konflikterna mellan olika lagsagor och lanshövdingar är många och bottnar oftast i tvister om beskattningsrätter. Det finns hurusom de lagsagor där hövdingaätten ännu rinner från småmonarkslinjen som regerade lagsagan innan den uppgick i ett jarldöme - i område en med så mycket gammalt blod lever ofta de gamla, blodiga fejderna vidare, illa dolda under ytan. Arvslagarna kring länshövdingatiteln är inte helt enhetlig nationen igenom. Oftast följer den dock arvsprincipen för jarlstiteln relativt väl. Det finns hurusom gamla lagar i vissa lagsagor som gör det möjligt för andra hus att, utan att bli stämplad som rebeller, utmana sittande ätt för regeringsrätten. Dessa konflikter accepterar jarlarna, så länge som de inte besvärar beskattningen eller jarlens egna affärer.
Magistrat
En magistrat utgörs utav en bosättning som erhållit självstyresrätt från jarlen. Det gör att en stor bosättning, placerad i en lagsaga, kan hamna utom räckhåll för länshövdingens beskattningar och styranderätt. Något som självfallet skapar en del ont blod, men som gör att städerna kan blomstra, allt medan jarlen kan erhålla en större andel av beskattningen eftersom stadens rikedomar inte äts upp utav lagsagans utgifter. Staden styrs då istället utav ett magistrat med rådsmedlemmar från de olika adelsfamiljerna i staden och i vissa fall även de rikaste borgarna. Magistratens högsta ämbete bär titeln "Borgmästare". Borgmästaren röstas normalt fram utav magistratens rådsmedlemmar förutom i mellersta Damméro där jarlen reserverat rätten att själv utse borgmästarna i alla magistrat. 
Politik

Ett relativt mångtaligt, spretigt och svagt aristokratiskt stånd har gjort klyftan mellan borgare och aristokrater suddig i Damméro och alla som har medel nog att röra sig i maktens korridorer kan därför göra det - en människas börd är ett lågt hinder om man är rik nog. Det finns hurusom en väldigt stor underklass av fiskare och småbönder vars röster aldrig når fram till jarlens öron och vars liv sällan beaktas, förutom om skatter uteblir.

Nationens politiska debatt handlar därför allt som oftast om bruksrätter av resurser, avtal kring handel och statens inflytande över kommersiella verksamheter i form av skatter och burskapsrätter. Den mériska folkandan har alltid varit mer av brukare än erövrare och därmed är krigiska och expansion sökande jarlar fåräknade i nationens historia. 

Relationen mellan de olika lagsagorna är på många håll ännu kantrad av bitterhet och illa dolt fiendskap sedan smårikestiden och inte allt för sällan måste tvister om fiskevatten, landområden och resurser fastställas på regionsnivå för att undvika blodspillan. 

Rättsväsen 

Lagar och förordningar existerar på flera olika nivårer. Damméro har en rikslag; vilken omfattar främst direktiv och restriktioner kring de olika makterna därunder. Den innehåller också lagstiftning kring utrikespolitiska direktiv. Likväl finns en grundläggande brottsbalk, vilken omnämner skattebrott och förräderi. 

Därtill har jarldömena, och sältedömena, egna regionslagar - innefattande såväl smått och stort i det dagliga livet. Allt från beskattningslagar, brottsdefinitioner, till handel och bruksrätter.

 

Lagsagorna äger fortfarande viss makt över de lokala lagstiftningarna. Däribland egna beskattningslagar, brottsstraffsutmätningar samt handels- och bruksrättsregleringar.

 

Som om detta inte vore nog förbehåller sig merparten utav de större bosättningarna rätten att stifta egna lokala lagar. Således så kan vissa saker som ses som lagliga i en köping, vara brottsliga i en annan så länge som lagen vilken föreskriver brottsligheten inte är i direkt konflikt med en lag i regions- eller centraljurisdiktionen. I praktiken är det hurusom få enskilda medborgare, ens de med relativt goda tillgångar, som har resurser nog att gräva i rikes eller regionslagarna för att söka försvara sig mot en lokal lag.

Ordningen och upprätthållandet av lagar faller på de enskilda bosättningarnas stadsvakter alternativt befolkning i mindre byar vilka ofta har ett byråd som dömer i sådana frågor. Jarlens militära styrkor kan självfallet också ingripa i större fall av brott mot jarldömeslagen eller rikeslagen. Det ses hurusom sällan som rikets eller regionens ansvar att upprätthålla någon form av individuell rättvisa utanför de större städerna, istället ligger fokuset på beskattningslagarna. Det som invånarna i en mindre by kan förvänta sig i utbyte är skydd mot krig och större kriminella organisationer, den enskilde förbrytaren förväntas man själv hålla stången.

Försvar

Att nationen sällan varit inriktad på krig eller erövring gör inte Damméro tandlös. Det mériska folket är av tufft virke och den militära kompetensen är inte att ringakta. Under smårikestiden var fejderna och krigen många och i vissa delar av nationen, speciellt i örikena, lever hårdheten och beredskapen ännu kvar. 

I avsaknad av monark finns ingen fungerande, centralstyrd militär. Istället förväntas jarlarna och sältekronorna upprätthålla fred och trygghet med sina egna militära styrkor vägledda av förbundslagarna. 

Några framträdande militära faktum:

Baals vapeningengörer

Några utav de skickligaste och uppfinningsrikaste vapeningenjörerna härrör från jarlsätet Baal i södra Damméro, en plats där järnsmide och metalkonst blomstrat i sekel. 

De Asgralska flottorna

De sältekronestyrda lagsagorna i Asgrals bälte befolkas utav folk med salt i blodet och ett ursprung som plundrare och handelsresande. Sältekronornas flottor är än idag fruktade för sin kompetens och den "Asgralska pluggen", ett stridsskepp anpassat för strid bland skär och nära kusten, har kommit att fruktas bland såväl pirater som örlogsmän världen över.

 
Damméros relation till omvärlden

Damméro ses ibland på med roat förakt bland zorostrier och draker. Mérernas närhet till naturen och relativt låga urbanisering ses ibland som ett tecken på en oraffinerad civilisation där man i vissa kretsar hänvisar till Damméro som 'Trenne-Hinside'.  

Lôrernas relation till sin karga motpol i öst är hurusom ofta kantad av nyfikenhet och ömsesidig beundran. Där de mériska folket ofta lyssnar till historier från Hinside-lôr med en dröm om ett liv i ett paradis med lågt hängande frukt och lôrerna talar om ett okuvat folk i öster.

På styrande nivå behandlas hurusom Damméro ofta som en sovande björn. Landen i öst är vidträckta och på många håll svårbebodda, viket gör att varken Mandrak eller Zorostria har velat söka en öppen konflikt. Damméro anses därför av många leva i ignorans om sin egen makt i världsutrymmet medan andra menar att jarlerna i generationer har kultiverat just det här världsläget för att man ska kunna leva ostört och fortsätta bruka de vidsträkta land man redan besitter ostört.

Ekonomi, industri & infrastruktur

Ekonomi och handel

xxx

Industri och näring

xxx

Skråväsendet

Hantverksutövandet i Damméro upprätthålls utav skråväsendet. Det är en form utav organisering utav de som utövar ett hantverk och i en skråförordning regleras villkoren för arbetet, krav och regler för att antas som lärling samt hur man erhåller mästerbrev.

Förordningen innehåller ofta markanta skillnader från plats till plats och skrårätten är i sin grund ärftlig, varför ofta hantverket hålls inom den egna familjen om möjligt. 

Exempel på skrån i Damméro:

  • Bagare

  • Bokbindare

  • Bryggare

  • Byggmästare

  • Båtbyggare

  • Fällberedare

  • Garvare

  • Glasmästare

  • Guldsmed

  • Hattmakare

  • Hovslagare

  • Klensmed

  • Krukmakare

  • Linvävare

  • Mjölnare

  • Murare

  • Pergamentmakare

  • Perukmakare

  • Pistolsmed

  • Repslagare

  • Segelmakare

  • Skeppstimmerman

  • Skomakare

  • Skräddare

  • Slaktare

  • Smed

  • Snickare

  • Stenhuggare

  • Svärdfejare

  • Vävare
     

Infrastruktur

Landsvägar som anlades som en imitation utav imperievägarna som sträckt ut sig från Zorostria och Mandrak. 

Demografi, folkgrupper & bosättningar

Mérernas ursprung

xxx

Folkgrupper

xxx

Bosättningar

xxx

Kultur, folktro & religion​

 
Kultur

xxx syn på konsten, filosofi, folksjälen

Folktro

xxx skrock, sägner, legender

Religion

xxx

  • White Spotify Icon
  • White Facebook Icon

© 2023 by  Jonathan Stjernlöf - Sverige

Sign up for news