Dels så är det ett underbart mysigt community, det är en härlig stämning när man träffar alla före och efter lajven. Jag tycker om estetiken, det var väl något som fångade mig mitt första lajv, sen är det ju ett djupt spel, många gamla karaktärer som man lär känna mer och mer för varje gång man besöker Rýrom och man själv blir mer och mer igenkänd för varje år som går. Och jag tror att just den biten, att ens karaktär växer och utvecklas ihop med världen, är något som gör The Tundlaheim saga speciellt för mig.